Asså heeeeeeeeeej, trött och sliten tjej.

Men vad i helskotta gör det när gårdagen bjöd på massor utav roliga och till en viss del, rätt otippade grejer? Nog för att det inte direkt hör till ovanligheterna att mitt lilla crew (inkluderar Josefine, Sofi, Caroline och Marcus) både härjar och handlar på impuls.

Landade hur som haver hos alltid lika glada Johan runt 22-snåret, där han och några vänner föriferrade lite smått med poker, gitarr, skriksång och alkoholhaltiga drycker. En dryg timme senare tog vi oss vidare mot Etage i samma sällskap, varpå I bumped into a pair of familiar faces i form av bland annat snygg-elin och snygg-ingrid ifrån mina körslagettider med Team Stefan. Jättekul att ses! Blev lite smånostalgisk där ute i vimmeldimman, dansade mig svettig (fräsch brud?) och flängde omkring, snodde solbrillor ifrån okända människor, spanade ragg åt min bög och sörplade söta jordgubbsröda drinkar. I huvudsak en bra kväll, bra natt; lite seg morgon, men en skön dag. Litet minus för att jag vid ett par tillfällen fällde några tårar, men det var bara att ta sig samman. Jag lever ju och jag älskar det. Sålänge jag får blandas och vara med dem som jag tycker om, och dem som målar leenden på mina läppar.

Nu ska jag smälla i mig lite (läs: MASSOR!!!!) utav mammas lasagne och dö i sängen med en fet godispåse. Nice ändå tycker jag. Här bjuder jag på en puss ifrån mig och världens sötaste Caroline: